Jag är ensam ute på landet i Noelles lägenhet, eller jag är inte ensam. Vid min sida ligger Thorsten. Världens bästa kille. Jag stryker handen över honom titt som tätt, kliar honom och bara njuter av lugnet denna varelse ger mig. Hur kan någon ge så mycket av sig själv, bara för den vill bevisa att den duger till? Ge så mycket kärlek men inte veta om det. Jag vet att när jag och Thorsten är i närheten av varandra, så har jag honom alltid nära mig. Detta är inget som jag behöver begära av honom för han är där självmant. Vi tycker om varandra och trivs ihop och det är inte svårare än så.
Det är kärlek.


Min kväll har i det stor hela annars varit lugn och fin. Ätit popcorn och kollat film, perfekt sysselsättning en lördag. I morgon blir det morgonpromenad med världens finaste Thorsten. Sedan grötfrukost :)