Put ringde i natt, det  var länge sen vi hade ett sånt där samtal han och jag.
Igår var det precis det jag behövde, även om det gör ont idag. För det gör ont.
Tack vare att jag skickade en fråga till Therese igår och fick ett svar av henne som jag själv undrat över. Och jag vet att hon har rätt svar, så blir det svårt för mig. Det är aldrig kul att såra.
En vän sa till mig en gång att det är lättare att vara sårad än lycklig. Känns som det är sant.

Jag låter alla andra har svaren just nu, för det har inte jag.

Det enda jag vet är att jag världens sämsta att dejta just nu....eller?
Handlar väl om att vara rätt person kanske. Men jag är intresserad av dejtningsdjungeln när den bara biter mig?

Det finns en man jag alltid varit svag för. Men vi har alltid haft som regel att vi bara ligger med varandra, visa något mer än så har alltid varit förbjudet. Det har aldrig sagts högt, men så har det alltid varit. Och vi lämnar det där och dejtar andra.
Logiskt?