Jag sa till Kalle att jag kommer nog inte se tillbaka på sommaren 2009 som en bra sommar.
Han frågade då om den verkligen hade varit så dålig och vad som var så jävla dålig med den egentligen. Vi disskuterade och han lyckades få mig att inse: Att skitdålig har den nog inte varit trotts allt och jag har ju lärt mig så jävla mycket om mig själv.
2009 hittills har faktiskt inte alls dansat samma dans som mig. 2009 har dansat en hård och dramatisk tango och jag har försökt dansa en fin och följsam vals. Vi liksom krockade.

Därför sitter jag här. Lilla jag i stora i Stockholm och undrar om min tur nu vänt.
Jag är just nu på ett jobb som jag trivs på, som jag tror på och som jag inte kommer att ha bråttom ifrån om dom vill ha mig.
Och idag fick jag ett finfint erbjudande om att bli kombo i en tvåa på Lindingö utan att jag ens försökt hitta något.
Är det nu jag ska satsa på riktigt?

Jag ligger på rygg i soffan och undrar vad jag ska gör med min dag. Är otroligt hungrig iaf och borde gå ner till affären för att handla lite tror jag.
Jag gillar mitt jobb och jag trivs. Hoppas att jag duger i deras ögon.
Det kom in en så himla fin kille igår som känner E. Han kommer nog in fler gånger, för fin det var han.

Nä jag har inte ro för detta idag. Affären, frukost, dusch och krigsmålning.

2 september och alla påpekar att det är höst nu. Solen försöker lura oss idag och värmer så att vi tar av oss den där extra tröjan som man faktiskt packar ner nu när hösten knackat på.
Jag sitter vid ett matsalsbord  centralt i Stockholm och kollar ner på gatan. Här mitt emot ligger ett fint café på ett hörn och trafiken är tät. Den väcker mig varje morgon och jag blir varje dag lite chockad över att det låter så högt. Stockholm och jag håller på att lär känna varandra.
Stockholm skrattar åt att dom har en småläning på gatorna, men på något sätt verkar dom tycka att det är mysigt.
Jag lär mig konstiga häftiga ord och lär mig gåtan över tunnelbana, pendeltåg och bussförbindelser.
Inser att här har jag möjlighet att ändra vanor, matvanor och sånt. Jag är inne på dag två med bra frukost, det är ett framsteg. Mitt mål är att sluta med vittbröd i stort sätt helt och hållet.
Solen leker på min hand och jag får lust att ta på mig en stor kofta och ha en latte i handen och sätta mig i solen.
Men jag har ingen kofta och jag dricker inte kaffe, då blir jag sjuk.
Jag njuter av en stund av mitt egna sällskap. Marcus har precis gått härifrån för att kolla in sin lägenhet.
Det behövs,ensam tid.

Jag är jäääääääääääääääätte kissnödig!
Ni kan ju gissa att jag varit vaken i 40minuter och han den där jag bor med har duschat heeeeela tiden. Va fan, ska detta vara nya morgonrutiner så kommer dom inte uppskattas av mig över huvudtaget faktiskt.
Så nu ska jag tvinga ur honom därifrån. Sen återkommer jag och berättar om min första dag på jobbet.

Cioa med benen i kors.

Jag vaknade 1 timme innan jag behövde. Marcus vaknade samtidigt. Han klev in i duschen strax därefter och nu har han varit där inne i en timme snart. Är detta okej?
Jag är van vid att killar är i duschen max i 10 minuter. När Mr.extremsport duschade var jag tvungen att fundera om han ens hann med att tvåla in sig för att det gick så jävla fort.
Så jag är imponerad. Jag förstår om en tjej duschar läänge men hallå, vi har lite mer att styra med: Shampoo, balsam, hårinpackning, tvåla inkroppen, ha speciell tvål till ansiktet, skrubba fötterna och raka benen, höna och under armarna. Detta kan vi säkert göra på 10-15kvart om vi vill.
Men va fan Herr Åberg gör där inne är oroväckande.

Jag vill ha en dunder frukost och då behöver jag ha ut han därifrån. Dessutom behöver även jag komma in i duschen en sväng. Det är ju min stora dag idag. Min provjobbardag.
Så nu ska jag tvinga ut honom därifrån.

Okej Stockholm skrämmer mig.
Gör mig knäsvag, generad och lite förbannad. Men samtidigt nyfiken och spänd.
Är det en bra beskrivning.
Jag är en otålig varelse och skulle helst vetat i förgår om jag fått jobbet. Det känns inte alld bra i magen när dom ringer från mitt småland och vill ha in mig på jobb och jag sitter 30mil ifrån och måste neka.
Jag saknar Vimmerby trots att jag inte borde. Det är dumt.

Det är idag mitt nya liv börjar i Stockholm, om det är i Stockholm jag vill vara.
Den dagen är idag som allt får en ny början.
Kanske landar jag i Vimmerby igen och vill vara där. Jag kanske vill jag det redan i morgon. Några svar på det har jag inte nu. Jag saknar en del saker i Vimmerby såklart och jag är nyfiken hur hösten i Vimmerby skulle utvecklas.
Men nu kör jag.
Imorgon,onsdag och torsdag så är det provjobbning på Sergelgatan 1. Jag är lite nervös, men samtidigt inte. För jag är så medveten om att jag måste vara lugn för att det ska bli bra.
Om 2 veckor så ska jag göra mitt första jobb för Jägermeister i 2 dagar. Pratade med J igår för att jag var uttråkad när jag gick till affären ensam och frågade om han visste det. Tydligen är det "hans" evenemang jag ska jobba för. Drömde i natt att någon sa att jag inte var tillräckligt snygg för sånt jobb.
Det är nog en grej jag är orolig för...eller nog, det är så. Inte vara tillräcklig snygg.
Kommer bli en utmaning att vara en "sån" tjej. Har jag en dålig dag i baren så har jag det, men det ska inte finnas nu.
Behöver ett solarie till min bleka kropp, men det finns väl typ överallt här i stan va?

Idag ska jag spendera dagen med Anders från båtskolan. Det ska bli skoj och det är något jag ser fram emot.

Från småland till huvudstaden

Jag saknar att ha någon bakom min rygg, som är där och räddar mig från ensamma nätter.

Ingen respons på förra inlägget, men det är okej.
Imorgon beger jag mig emot våran huvudstad, herregud...vad har jag gett mig in på? Men det ska bli mysigt samtidigt.
Jag ska snacka hål i huvudet på Noelle i flera timmar, gå vilse i Stockholm (ja, jag vet att jag kommer vara alldeles väck minst en gång), klämma på babes rumpa (still singel, men man får klämma och känna), kolla in "Gröna Jägaren" och reta gallfeber på Marcus.
Tanken på mig och Marcus som sambos är komisk. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men jag tror att det är jävligt positivt att jag vågar bli förbannad på honom och att vi kan rensa luften fort. Dessutom kommer jag kanske börja äta lite vettigt.
Men man ska inte ropa hej förens man är över taggtråden sägs det.
Men en flytt till Stockholm om det nu blir, ska innebära att börja om på nytt för mig. Jobba flitigt, träna, vara snygg och dejta vettigt. Någon Stureplansbrud blir jag aldrig, men jag ska försöka hålla måttet. Brun. snygg och sexiga naglar.

Det där med att hitta den rätta, en som man vill ha i sin hand... det är laborint.

Ja skriva blogg är tydligen inte min prio längre. Saknar min gamla patetiska blogg Dimba. Ibland övervägar jag att åter gå dit... vad säger ni som var med mig där? Var Dimba bättre?

Förra lördagen hade vi iaf våran maskerad och såhär snygg var jag:


Igår var en bra dag och tror även på det idag med. Känner mig trygg på något vis.

Mor och jag sitter och äter lite lunch eftersom jag fyller år och så.
För några dagar sedan när jag strök på jobbet som vanligt och det kom in en lite pojk till mig hela tiden och sa hej.
Han var knappt en meter, hade korkskruvar och vara alldeles blond. Så himla charmig! Detta ska jag då berätta för mamma

- Åhh mamma för några dagar sedan kom det in en liten pojk i köket och han var så himla söt och han hade kukskruvar....

Japp today I´m old.
Idag för 23år sedan kejsarsnittade någon häftig doktor ut mig. Coolt, svincoolt.
Dagen har varit bra. Vaknade kvart över sju och fick mängder av pussar av Thorsten. Finaste kärleken.
Mamma langade fram mina presenter och jag fick det jag ville :) En rostiskål, en kakbok (det var ju ifs mammas egna val av vad jag behövde i mitt liv) och så fick jag min vågtång/trippeltång eller vad fan den nu heter som jag verkligen önskade mig. Så jag är nöjd och glad. Fått massor av grattis redan, lite snopet dock att inte Laila ringt och skrikit Kuula kuula i örat på mig ännu. Kuula = Hurra på Hannas egna språk som typ 3åring.
Ska nog strax ta en tårta under ena armen och Thorsten under andra och gå till jobbet. Klart jag ska ha tårta på min dag!
Efter jobbet slänger jag inte Thorsten hos Natta och sedan hämtar jag min dator och går till Kalle med min dator för att fixa gästlistan och sånt till lördag. Ska även smuggla in ett par flaskor vin tänkte jag. Kan bli kontrast om jag får med mig Kalleballe efter att vi varit viktiga.

Mitt upp i min bra dag får jag smset: Jag har beslutat mig för att sälja Thorsten nu.
Rätt dag att ge mig den presenten. Jag blir såå jävla bitter på att det är fel tidpunkt i mitt liv så att jag verkligen inte kan ta honom :( Det för ont. Mitt hjärts.

Oj oj 12 dagar sedan sist. Men jag typ jobbar och promenerar med Thorsten. Intressant?
Det händer mer än så, såklart. Men det är kanske inte bra för bloggens öron?
Hade en väldigt trevlig helg i Linköping och på måndagen begav jag mig till Västervik och hämtade hem hjärtat. Thorsten.
Jag sitter med med mitt handledsstöd eller va fan man nu kallar det. Får ibland rikitgt ont där vid båtbenet som jag var nära bryta när jag flög av Mango för 1,5år sedan. Och jag använder den muskeln när jag stryker och viker tvätt varje dag på jobbet (och det tär på handen att göra det i 2veckor i rad). Känner mig lite som Michale Jacksson.
Hur klockrent vore det inte att klä ut sig till honom på lördag?
På lördag kanske ni tänker nu?
Japp på lördag är min och Kalles maskeradfödelsedagsfest. Kalle blev gammal i torsdags, jag blir det i morgon. Tydligen.
Fast jag skulle gärna bli ytterligare ett år. Jag blir gärna äldre nu. Idiot? Kanske, men jag bjuder på det.
Jag kommer spendera min lördag med mycket drinkar, cider och shot i en alldeles för kort klänning. Den kommer såklart uppskattas och ja, jag bjuder på den. Måste mycket bilder på Kalleballe, för han kommer vara extremt sexig.
Det regnar ute och min motivation till att underhålla Thorsten då är lika med noll.
Hungrig är jag iaf så mat ska väl lagas även om det inte finns allt för mycket i kylskåpet, men man får inte vara kräsen.

Jag har haft lite bloggpause. Skulle ljuga om jag säger att jag varit i top senaste tiden och det tror jag redan ni märkt.
Är jag ofta sådan här? Inte egentligen, bara det att när jag väl är det så skriver jag av mig helst.
Men för att ni ska slippa tjatet så har jag undvikit att vara här.

Jag vet inte vad han gör min vän Kalle, eller jo det vet jag. Han är ärlig och öppen. Så han får ner mig på jorden och får mig att andas lite lugnare. Det såna som han man ska ha i sitt liv.

Mamma ringde förut och det första hon säger är: Hanna vad smal du blivit.
Detta är ju inget jag på något sätt jobbat för alls. Men min hunger är inte direkt på hugget. Dessutom tar jag ingen direkt energi ifrån den.

På måndag hämtar jag och Jakob mitt hjärta i Västervik, ska bli fantastiskt. Så kommer han att bo här i en månad och göra livet en aningen lättare, det vet jag. Träna in en massa onödiga trick så att Noelle blir tokig sen :) Hahaha.
Vi ska samtidigt gå in till Matte och prata lite gadd, för snart sker det. Det ska bli himla nice faktiskt. Men den där jävla smärtan.....

Nu ska jag äta lite frukost och sedan göra mig i ordning för dagen, måste börja en timme tidigare.